Bitcoin


#1 Crypto Exchange
Lowest fees
Free Deposits
300+ Crpytocurrencies
Top Level Security
Free Analytics Tools
Copy Traderno


Bitcoin Àr det första exemplet pÄ ett kryptovaluta med referenser till Hashcash frÄn bland annat A.Back, b-pengar frÄn W. Dai och Public key cryptosystems frÄn R.C. Merkle. Det Àr en tillgÄngsklass som har kombinerat traditionell valuta med verifiering baserad pÄ kryptografi, inledningsvis introducerad som ett elektroniskt betalningssystem baserat pÄ matematiska bevis.

Bitcoin Àr en peer-to-peer-version av elektroniska kontanter som anvÀnds för betalningar som skickas direkt frÄn en part till en annan utan att passera genom nÄgon finansiell institution. Den vanligaste definitionen beskriver bitcoin som vÀrldens första decentraliserade digitala valuta med en begrÀnsad tillgÄng pÄ 21M och utan nÄgon betrodd tredje part. Detta innebÀr att ingen enskild person, organisation eller myndighet har kontroll över den. Vem som helst kan köpa den, vem som helst kan ta emot den.

Bitcoin uppfanns av en person eller en grupp personer under pseudonymen Satoshi Nakamoto och den tillkĂ€nnagavs offentligt pĂ„ bitcoin.org i november 2008. Den 3 januari 2009 bröts det första blocket, mĂ€rkt Genesis Blocket med den inbĂ€ddade texten , ”Vid tiden 03/Jan/2009 Kansler som stĂ„r inför en andra rĂ€ddningsaktion för banker”.

Vi kÀnner bitcoin som det mynt som Àr en kod som representerar ÀganderÀtten till mynt, ett skuldebrev kan man sÀga, med bitcoin som protokollet, ett distribuerat nÀtverk som upprÀtthÄller en liggare med saldon för de tidigare nÀmnda bitcoinmynten.

Vad Àr BTC?

Symbolen för bitcoin Ă€r ₿ och dess Bitcoin kurs ticker Ă€r BTC (XBT). Kontoenheten för bitcoin Ă€r bitcoin och valören Ă€r en hundramiljondel (0.00000001) med den minsta enheten som kallas en satoshi (sat). Andra alternativa enheter för mindre mĂ€ngder Ă€r millibitcoin (mBTC) för 0,001 bitcoin eller 100 000 satoshi. Den maximala tillgĂ„ngen av bitcoin Ă€r 21M, kontrollerad av bitcoin-algoritmen.

Vad Àr en Bitcoin vÀrd?

LÀgsta Bitcoin vÀrde
0. 0000 0001 Satoshi | 1 Bit = 1 Satoshi
Milli-Bitcoin
My 0. 001 mBtc → 0.0010 0000 BTC | 100 000 Satoshis
1 Bitcoin
1 BTC → 100 000 000 Satoshis

Bitcoin-valutan körs pĂ„ bitcoins nĂ€tverk och fungerar pĂ„ bitcoin-protokollet, som kallas blockkedja. En blockkedja Ă€r en delad liggare med ett register över bitcoin-transaktioner som bitcoins nĂ€tverk förlitar sig pĂ„. En blockkedja Ă€r uppbyggd som en kedja av block som innehĂ„ller transaktioner och underhĂ„lls av ett nĂ€tverk av kommunikationsnoder som kör bitcoin-programvara. Noder fullföljer ett antal regler för att verifiera transaktioner i nĂ€tverket. Verifiering sker genom en procedur som kallas mining (pĂ„ svenska ”gruvdrift”), dessa noder kallas utförande- eller mining-noder. Nodernas finns för att se till sĂ„ att alla deltagare i bitcoin-nĂ€tverket har en stĂ€ndig överblick av uppgifterna. Det finns fyra typer av noder pĂ„ bitcoins blockkedja: fullstĂ€ndiga noder, supernoder, lĂ€tta noder och de tidigare nĂ€mnda mining-noderna.

Vem som helst bli bitcoin-anvÀndare genom att ladda ner programvaran med öppen kÀllkod. AnvÀndare inom nÀtverket identifieras av bitcoin-adresser, som visas i form av slumpmÀssiga serier av siffror och bokstÀver. Dessa adresser Àr pseudo-anonyma, sÄ bitcoin kan i viss utstrÀckning anvÀndas anonymt.

Bitcoin Wallet

Bitcoin lagras pĂ„ en bitcoin-adress (Öppen Nyckel) som genereras frĂ„n en Privat Nyckel (Frö). Den privata nyckeln Ă€r serier av siffror och bokstĂ€ver med siffror och bokstĂ€ver som Ă€r associerade med adressen. Ägaren till den Privata Nyckeln Ă€r Ă€garen till de mynt som lagras pĂ„ bitcoin-adresserna.

Att lagra bitcoin innebÀr att lagra Privata Nycklar.

Privata nycklar kan lagras pÄ olika sÀtt. De kan lagras pÄ ett USB-minne, pÄ en dator (fullstÀndig nod) eller pÄ mer vanliga enheter som hÄrdvaru-plÄnböcker (hard wallet: Ledger, Trezor). Detta Àr fysiska enheter som krypterar de nycklar som behövs för att betala med bitcoin. En vanlig praxis Àr att dessa enheter förblir offline och blir svÄrare att hacka. Mer bekvÀmt, men mindre sÀkert, Àr att lagra bitcoin i en mjukvaru-plÄnbok (software wallet, en mjukvara som du laddar ner och kör pÄ din dator eller mobila enhet. Och en kvarleva frÄn bitcoins första tid av bitcoin Àr en pappersplÄnbok (paper wallet), som Àr tryckt pÄ ett papper som har en privat nyckel, bitcoin-adress och en QR-kod som representerar bÄda. Dessa Àr de som Àr svÄrast att installera riktigt och pÄ ett sÀkert sÀtt.

Bitcoin kan ocksÄ lagras pÄ en börs, men detta rekommenderas inte heller. Bitcoins som lagras pÄ en börs lagras i en börs-plÄnbok som anvÀndaren saknar privat nyckel till. Börser löper vanligtvis hög risk för att bli hackade och dÀrför bör man inte ha nÄgon större mÀngd bitcoin pÄ ett börs.

Bitcoin-transaktion

En bitcoin-transaktion Ă€r en överföring av vĂ€rde mellan bitcoin-plĂ„nböcker och ingĂ„r i blockkedjan. Till exempel: om Alice skickar en bitcoin till Bob, skickar hon bitcoin frĂ„n sin bitcoin-plĂ„nbok som genererar en bitcoin-adress, som ocksĂ„ benĂ€mns den offentliga nyckeln, frĂ„n sin privata nyckel (frö). Noderna i nĂ€tverket ser vad hon vill och verifierar först att hon verkligen förfogar över denna bitcoin och för det andra att hon Ă€nnu inte skickat den till nĂ„gon annan. Alice bevisar att det Ă€r hennes bitcoin genom att signera den med sin privata nyckel. NĂ€r transaktionen har verifierats ingĂ„r den i ett “block” med andra transaktioner.

Den första som fick bitcoin var cypherpunkaren Hal Finney, som hade skapat det Ă„teranvĂ€ndbara proof-of-work-systemet (pĂ„ svenska ”system av bevis-pĂ„-arbete”) (RPoW) 2004. Det första transaktionsbeloppet var 50 bitcoins och dessa skickades av Satoshi. Denna transaktion utfördes den 12 januari 2009 och ingick i block 170.

Den första kÀnda kommersiella transaktionen bekrÀftades 2010 och bestod av 10 000 bitcoins för tvÄ pizzor. Denna transaktion utfördes i block 57043 den 22 maj 2010 av Laszlo Hanyecz.

Hur fungerar Bitcoin: Protokoll och Uppbyggnad

Bitcoin kan anvĂ€ndas var som helst dĂ€r det finns ett internet. Bitcoin-nĂ€tverket Ă€r decentraliserat och hĂ„lls igĂ„ng av ett anvĂ€ndarnĂ€tverk genom överenskommelse bland nĂ€tverkets medlemmar utan nĂ„gra centrala myndigheter som upprĂ€tthĂ„ller regler. En grupp frivilliga kodare tar hand om utvecklingen och ett öppet nĂ€tverk av noder driver den. En nod Ă€r en dator som kör bitcoin-programvara som hĂ„ller bitcoin-anvĂ€ndare uppdaterade med information. Vem som helst kan köra en nod som överför bitcoin-transaktioner kring nĂ€tverket. Vissa noder Ă€r mining-noder. Miners, eller ”utvinnare”, tillhandahĂ„ller en tjĂ€nst för nĂ€tverket genom att bekrĂ€fta transaktioner som anvĂ€ndare skickar till varandra. Miners kombinerar ihop transaktioner i nĂ€tverket till block. Varje nytt block refererar till det föregĂ„ende blocket. Flera block bildar en blockkedja.

Bitcoin Mining

Mining, eller utvinning, Àr ett distribuerat konsensus-system som anvÀnds för att bekrÀfta pÄgÄende transaktioner genom att inkludera dem i ett block. Mer precist bestÀller de kronologiska transaktioner i bitcoins blockkedja för att skydda neutraliteten av nÀtet och möjliggöra samförstÄnd mellan olika noder om systemets tillstÄnd.

Mining följer en uppsĂ€ttning kryptografiska regler som förhindrar tidigare block att Ă€ndras, sĂ„ att de “sĂ€krar” nĂ€tverket och löser problemet med ”dubbel anvĂ€nding”. Det Ă€r sĂ„ hĂ€r för att miners Ă€gnar mycket kraft Ă„t att tjĂ€na nya bitcoins. Om en angripare skulle försöka attackera kedjan och Ă€ndra en tidigare transaktion, skulle denna behöva göra om allt arbete som minern gjort och komma ikapp den lĂ€ngsta kedjan genom att Ă€gna lika mycket kraft Ă„t den.

Det en miner drivs av i sitt arbete med att packa ihop transaktioner till block Ă€r den avgift som ingĂ„r i varje transaktion och i nya myntade bitcoins. Varje nytt block innehĂ„ller en extra transaktion, och detta Ă€r minerns belöning. Genom den hĂ€r processen sĂ€tts nya bitcoins i rullning. UngefĂ€r var tionde minut, i vad som bĂ€st kan liknas vid ett lotteri, belönas en gruvarbetare med en ny bitcoin. Denna nya bitcoin ges till en miner som utfört en uppgift för matematisk berĂ€kning (”hash-funktion”) vilken han Ă€gnade sin kraft Ă„t. Uppgiften Ă€r att hitta en nonce, ett nummer som, i kombination med data i blocket och passerat genom en hash-funktion, framstĂ€ller en “hash”. Resultatet i början av hash-serien Ă€r ett heltal mellan 0 och 4.299676796 och mĂ„ste börja med ett förbestĂ€mt antal nollor. Hashfunktionen gör det omöjligt att förutsĂ€ga utgĂ„ngen, sĂ„ gruvarbetare utför slumpvisa gissningar. SvĂ„righeten att berĂ€kna antalet (uttryckt i 0 i början av en hashstrĂ€ng) justeras för varje berĂ€kningsprocess, ett block, och tar ungefĂ€r 10 minuter. Hashfrekvensen Ă€r mĂ€tenheten för framstĂ€llningskraften i bitcoins nĂ€tverk.

NÀr bitcoin lanserades fick en miner 50 mynt för varje block. För nÀrvarande Àr belöningen 12,5 bitcoins och kring mitten av maj 2020 kommer belöningen att halveras. Den hÀr processer intrÀffar vart fjÀrde Är och kallas halvering.

Hur fungerar Bitcoin mining

PÄ grund av utvinningens slumpvisa natur kan enskilda miners kombinera haschkraft och mining till en större mine (gruva) till Pool mining. Med detta garanteras de att hitta block mer regelbundet och fÄ mer stadiga intÀkter frÄn miningen.

Vem som helst kan bli miner, men mining krÀver resurser för berÀkningar samt el. Pengar representerar det arbete som krÀvs för att producera varor och tjÀnster och kan ses som en lagrad energi. Bitcoin Àr en rÄvara som myntas frÄn energi med hjÀlp av Proof-of-Work (POW). PoW överför elektricitet till digitala tillgÄngar och dÀrmed kan bitcoin brytas.

Proof-of-Work

Vad bitcoin’s Proof-of-Work gör Ă€r att det anvĂ€nder sĂ€rskilt avsedda maskiner (ASIC) för att omvandla el till bitcoin, vilket görs genom blockbelöningar. Maskinen som anvĂ€nder PoW utför upprepade gĂ„nger hashoperationer (gissningar/röster) tills ett sĂ€rskilt kryptografiskt pussel löses och i fĂ„r som betaning för den hĂ€r uppgiften bitcoin (blockbelöning). Lösningen pĂ„ pusslet visar att en gruvarbetare har utnyttjat energi i form av ASIC och el, ett bevis pĂ„ att en miner har jobbat. PoW Ă€r ett bevis pĂ„ att energi har anvĂ€nts. PoW Ă€r sĂ€rskilt viktigt nĂ€r det gĂ€ller bitcoin Ledger. Blockkedjan kan endast förbli oförĂ€nderlig om det Ă€r kostsamt att göra den sĂ„dan. Det Ă€r dĂ€rför PoW har höga kostnader och bitcoin Ledger hĂ„lls sĂ€ker med sin kollektiva hashingkraft, summan av all energi som spenderas. PoW utformades för att Ă€ndra politiska röster till opolitiska röster (hashes) genom omvandling av energi.

StorleksbegrÀnsingen pÄ Bitcoin-block Àr en parameter i bitcoin-protokollet som begrÀnsar storleken pÄ bitcoin-blocken. Detta Àr en begrÀnsning för hur mÄnga transaktioner som kan inkluderas i ett block som utförs ungefÀr var tionde minut. Blockstorleken brukade vara 1 megabyte, eller vara beroende pÄ en transaktions storlek, i genomsnitt tre till sju transaktioner per sekund. 2017 ersattes blockstorleksgrÀnsen med en blockviktgrÀns pÄ fyra miljoner viktenheter, vilket förÀndrade hur data i blocken berÀknades. Nu har bitcoin-block en teoretisk maximal storlek pÄ fyra megabyte men, mer realistiskt, tvÄ megabyte.

Bitcoin uppgraderingar

Bitcoin har förbĂ€ttrats sedan den första lanserades. Bitcoin Improvement Protocol (BIP) (Bitcoins förbĂ€ttringsprotokoll) infördes av Amir Taaki 2011 för att göra bitcoin-utvecklingen mer strukturerad och ansvarsskyldig. BIP Ă€r en standard för att föreslĂ„ Ă€ndringar i bitcoin-protokollet, antingen som ”soft fork”- eller ”hard fork”-protokolluppgraderingar eller andra Ă€ndringar.

Det finns olika bitcoin Forks, en ”kodbas-förgrening”, det vill sĂ€ga en kopia av koden som vanligtvis resulterar i en helt ny kryptovaluta, en blockkedja fork (blockkedje-förgrening) som ger tvĂ„ versioner av transaktionshistoriken. Eller en hard fork, en protokolluppgradering som lösgör och tar bort regler och en soft fork, en protokolluppgradering som skĂ€rper eller lĂ€gger till regler. Ibland Ă€r gafflar svĂ„ra att upptĂ€cka och inte ens experter kommer överens.

Bitcoins mest kÀnda protokolluppgradering i augusti 2017 Àr SegWit, Segregated Witness, vilket tar bort transaktionens formbarhet. SegWit var tÀnkt att stödja Lightning-nÀtverket för att förbÀttra skalbarheten.

Bech32 Ă€r ett SegWit-adressformat som styrs av BIP 0173, benĂ€mnda “bc1-adresser”. Bech32-adresser utgör en bra miljö för smĂ„ transaktioner och har förbĂ€ttrade funktioner inom felsökning. De har en del som kan lĂ€sas av mĂ€nniskor och anvĂ€nder “bc” för att komma Ă„t huvudnĂ€tet, medan “tb” anvĂ€nds för testnĂ€t.

FörÄldrade bitcoin-adresser (Àven de ursprungliga BTC-adresserna)

e.g. 1BvBMSEYstWetqTFn5Au4m4GFg7xJaNVN2

e.g. 3J98t1WpEZ73CNmQviecrnyiWrnqRhWNLy

Lightning-nÀtverket (The Lightning network) Àr lager tvÄ av det bitcoin-protokoll som föreslogs 2015 av Joseph Poon och Thaddeus Drya. Det utformades som en övre lager av en betalningskanal för snabba och billiga transaktioner som inte saktar ner huvudnÀtet. Lightning-betalningar registreras inte direkt pÄ bitcoins blockkedja utan genom finansiering av kanaler och kanalstÀngnings-transaktioner. I praktiken innebÀr detta att lightning-transaktioner görs med fÀrre bitcoin-transaktioner pÄ kedjan.

Det mest berömda bitcoin-jobbet Àr Mt.Gox-jobbet, som skedde 2014, dÄ bitcoinbörsen frÄn Tokyo i Japan hanterade cirka 70 procent av alla bitcoin-transaktioner över hela vÀrlden. BosÀttningarna med bitcoinhandlare pÄgÄr fortfarande.

Bitcoins prishistorik

Bitcoins pris baseras pÄ internationella vÀxlingsbörser pÄ nÀtet och skiftar stÀndigt. Sedan början av 2009 har Bitcoin-priset pÄverkats av mÄnga enskilda hÀndelser, inte nödvÀndigtvis orsakade av ekonomi och handel. Exempelvis berodde nedlÀggningen av kryptovalutaplattformen Mt. Gox och det stora raset för kryptovaluta under 2018 pÄ Bitcoins rekordhöga nivÄ pÄ 19,166 dollar i december 2017.

Bitcoin skapades av en enskild person eller en grupp under pseudonymen Satoshi Nakamoto.

Bitcoin Àr en digital tillgÄng som kan handlas eller bytas mot traditionella valutor som EUR, USD, GBP etc.

Det första bitcoin-blocket bröts den 3 januari 2009. Annars uppkom idén om digitala pengar 1982.

Börja med att köpa satoshi och sÄ smÄningom kommer du Àga en bitcoin. Allt du behöver ha Àr en en bitcoin-plÄnbok som du laddar ner #url (gör plÄnböcker) och vÀljer en betalningsmetod. Köp bitcoin med kreditkort, banköverföring eller vÀxla andra kryptokurser.

Du kan köpa bitcoin pÄ flera olika sÀtt. Det mest praktiska Àr att anvÀnda ett kreditkort eller en banköverföring direkt pÄ en börs.

Bitcoin-halvering Àr en förutbestÀmd process som sker vart fjÀrde Är och halverar antalet nyutvunna bitcoin som kommer i rullning med varje nytt bitcoin-block.

Bitcoin kan anvÀndas för mÄnga olika ÀndamÄl, men den viktigaste anvÀndningen Àr pengar.

Bitcoin kan vÀxlas mot kontanter över disk eller i lokala kryptovaluta-automater.

Beroende pÄ ditt hemvist Àr bitcoin, generellt sett, lagligt i större delen av vÀrlden.

Indexdiagram kan visas för olika tidsperioder. Diagram för femton minuter, en timme, fyra timmar och en dag Àr de vanligaste. Det mest anvÀnda Àr det japanska candlestick-diagrammet med röda eller gröna candlesticks beroende pÄ prisrörelsen. Varje candlestick visar priset vid stÀngning och öppning och deras skuggor visar det lÀgsta respektive det högsta priset. Med hjÀlp av candlestick-diagrammet kan man avgöra om mönstret har bull- eller bear-tendenser.

Priset pÄ Bitcoin skiftar stÀndigt, det aktuella marknadspriset för Bitcoin kan du se högst upp pÄ sidan.

Bitcoins vÀxelkurs Àr vÀrdet pÄ ett Bitcoin vid omvandling till en annan valuta.

Ja, du kan göra ett sÄ litet köp som 0,001 BTC eller ett sÄ stort som 1 BTC. Bitcoin Àr en valuta som kan anges med Ätta decimaler. Den minsta enheten i Bitcoin Àr en Satoshi. 1 Satoshi Àr lika med 0,00000001 BTC.

Enkelt: registrera dig, sÀtt in pengar och köp. Du kan spara dem pÄ Tokens.net eller i en plÄnbok\n\nDet första du behöver för att köpa Bitcoin Àr ett konto pÄ en kryptovalutaplattform.\n\n1. Skapa ett gratis konto pÄ token.net.\n\n2. SÀtt in kryptovaluta och vÀxla den eller köp dina första Bitcoin med ett kreditkort.\n\n3.Förvara dem pÄ ditt vÀxlingskonto pÄ Tokens.net för att handla dem den eller ta ut dem till din hÄrdvaruplÄnbok. Dina Bitcoin förvaras pÄ din sÀrskilda Bitcoin-adress.\n\nYtterligare information om hur du investerar i Bitcoin hittar du i vÄr blogg, under Kryptovaluta 101.

Beror pĂ„ marknaden …. men du kan alltid köpa för det belopp du vill 
 Hur mycket Bitcoin Ă€r vĂ€rd anges alltid i en annan valuta, och det beror pĂ„ vilken marknad du tittar pĂ„. Du kan alltid köpa den mĂ€ngd Bitcoin du vill.

Bitcoin Àr ett kryptovaluta. Vem som helst kan köpa Bitcoin. Det enda du behöver Àr ett konto pÄ Tokens.net och pengar för att vÀxla till Bitcoin. TÀnk pÄ att digitala tillgÄngar Àr mycket volatila och innebÀr spekulationsrisker.

Load More